1586-1667 Dutch Thomas De Keyser Gallery De Keyser excelled as a portrait painter, and was the most in-demand portrait painter in the Netherlands until the 1630s, when Rembrandt eclipsed him in popularity. Rembrandt was influenced by his work, and many of de Keyser's paintings were later falsely attributed to Rembrandt. His portraiture is full of character and masterly in handling, and often distinguished by a rich golden glow of color and Rembrandtesque chiaroscuro. Some of his portraits are life-size, but the artist generally preferred to keep them on a considerably smaller scale, like the famous Four Amsterdam burgomasters assembled to receive Marie de Medici in 1638, now on display at the Mauritshuis museum in The Hague. In addition to portraits, he also executed some historical and mythological pictures, such as the Theseus and Ariadne in the Amsterdam town hall, now the Royal Palace. De Keyser also worked as an architect. From 1662 until his death in 1667 he oversaw construction of the new Amsterdam town hall, now Royal Palace. De Keyser was a son of the architect and sculptor Hendrik de Keyser. We have no definite knowledge of his training, and but scant information as to the course of his life. Aert Pietersz, Cornelis vander Voort, Werner van Valckert and Nicolas Elias are accredited by different authorities with having developed his talent. In the 1640s, de Keyser received very few painting commissions, and was forced to seek income elsewhere. He owned a basalt business from 1640 until 1654, when he returned to painting. The Rijksmuseum in Amsterdam has the largest collection of paintings by de Keyser. His work can also be seen at the Louvre in Paris, the Metropolitan Museum of Art in New York City, the Hermitage in Saint Petersburg and the National Gallery in London, among others. The Stedelijk Museum modern art museum in Amsterdam carries a statue of de Keyser on its facade. A street in Enschede is named for him. A contemporary namesake of the painter was Thomas de Keyser (Utrecht, 1597-1651), an actor and nephew of Hendrick de Keyser.  Related Paintings of Thomas De Keyser :. | The Orient and the Occident | Portrait of a Woman Holding a Balance | Portret of a man | Netherlands | Portrait of a Man |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Anthonie Leemans
(1631, The Hague - 1673, Amsterdam), was a Dutch Golden Age painter. According to Houbraken, who did not specify which brother he meant, he made a profitable living making trompe l'oeil paintings of hunting paraphernalia, birdcages, and weaponry. According to the RKD he was the older brother of the painter Johannes Leemans, and both are known for still life paintings of hunting paraphernalia and vanitas pieces that became an influence on Christoffel Pierson for their popularity. Anthonie also painted a few Italianate landscapes with soldiers.
BLOEMAERT, Abraham
Dutch Mannerist Painter, ca.1564-1651 Abraham Bloemaert (1566, Gorinchem - January 27, 1651, Utrecht), was a Dutch painter and printmaker in etching and engraving. Bloemaert was the son of an architect, who moved his family to Utrecht in 1575, where Abraham was first a pupil of Gerrit Splinter (pupil of Frans Floris) and of Joos de Beer. He then spent three years in Paris, studying under several masters, and on his return to his native country received further training from Hieronymus Francken. In 1591 he went to Amsterdam, and four years later settled finally at Utrecht, where he became dean of the Guild of St. Luke. He excelled more as a colourist than as a draughtsman, was extremely productive, and painted and etched historical and allegorical pictures, landscapes, still-life, animal pictures and flower pieces. Among his pupils are his four sons, Hendrick, Frederick, Cornelis and Adriaan (all of whom achieved considerable reputation as painters or engravers), the two Honthorsts, Ferdinand Bol and Jacob Gerritsz Cuyp.